catsblog

 

 

Idag startar jag min nya blogg som jag tänkte skulle handla om katter i största allmänhet, bl a mina egna 2 katter.
Först ska jag väl presentera mig själv. Är 41 år fyllda, har 2 tonårssöner och en sambo, bor i villa på landet och älskar katter.
Min äldsta katt, Gosan, har jag haft i snart 6 år, hon kommer från ett katthem och var 1-2 år när jag tog hand om henne. Jag hade nyligen mist min förra katt, Tussen , som blev sjuk och måste avlivas efter 15 år, det var jättejobbigt. Honom hade jag haft sen han var en liten kattunge.
Gosan däremot var fullvuxen och kom tillsammans med en annan katt in på katthemmet efter att kronofogden hittat katterna i en lägenhet. Ägaren, som var missbrukare, var försvunnen.
Den andra katten hade redan fått ett nytt hem. När Gosan kom hem till oss var hon jätterädd, dom första månaderna gömde hon sig överallt, favoritställena var skåp och lådor. Hon betedde sig helt klart som om hennes förra ägare varit elak mot henne. Fortfarande idag, efter snart 6 år, gömmer hon sig när vi får gäster, vi brukar hitta henne under sängöverkastet efteråt. Men mot oss är hon jättegosig och ligger hos mig och min sambo om nätterna.Men det tog lång tid innan hon blev så pass tam och fortfarande rycker hon till vid minsta ljud.
Iallafall efter ett par år så kom det en svartvit hankatt som höll till utanför vårt hus och inte verkade ha nånstans att ta vägen. Vi började ge honom mat och Gosan fräste och blev jättearg när hon såg honom utanför fönstret. För hennes skull tog vi det lite lugnt och lät hankatten så småningom få komma in och värma sig några timmar varje dag. Så småningom fick han flytta in och vi döpte honom till Kompis. Verkligen en jättego katt, efter ett tag så accepterade Gosan honom och dom brukade till och med ligga i samma säng.
Men tyvärr har ju inte alla sagor ett lyckligt slut och efter 1½ år försvann Kompis. En dag var han bara borta, jag letade efter honom och satte upp lappar, men utan resultat.
På den tiden jobbade jag ibland ideellt på ett katthem för övergivna och vanvårdade katter. Där fanns det en liten gråspräcklig kattunge som hette Star, hon satt tillsammans med en äldre honkatt i en stor bur, dom visste inte om det var Stars mamma eller inte. Iallafall, kattungen kom även den från ett missbrukarhem och behövde nu ett nytt kärleksfullt hem. Tror ni att jag kunde stå emot? Neej, just det, snart bodde den lilla kattungen hos mig, vilket INTE var populärt hos Gosan. Hon fräste så fort hon såg Star och visade på alla sätt att hon minsann inte ville ha denna lilla nykomling i sitt hem! Det dröjde betydligt längre tid innan hon accepterade lilla Star än vad det gjorde med Kompis.
Idag går det bra att ha dom ihop, även om dom inte är bästa kompisar precis.
Star har vi haft i över 2 år nu. Och nu är det så att snart kommer det att bo ytterligare en katt här! Min mammas katt fick kattungr för 8 veckor sen och vi beslöt oss för att ta hand om en av dom. Vi tror att det är en hankatt och jag kallar den för Zlatan. Hur som helst, om det blir alldeles omöjligt för Gosan att acceptera Zlatan så har min mamma lovat att ta hand om kattungen. Vi måste ju tänka på Gosan först och främst, hon har ju trots allt bott här längst av katterna.
Om 4 veckor ska kattungen få komma hit.
Star kommer det nog inte bli några problem med, hon är så pass trygg i sig själv.Hon är en typisk utekatt som inte är inne långa stunder i taget, tvärtom mot Gosan alltså. Star är ingen knäkatt men hon tycker om när man klappar henne och hon är inte rädd för främlingar, både på ont och gott kanske.
Ja, detta var lite om mina älskade katter, jag skriver mera om dom en annan gång.
Ta gärna en koll i mitt foto-album!